Jag sådde några blommor
en för varje vän 

Jag tror att de var fyra
men särskilt minns jag en
Det blev höst och vinter

och blommorna de dog
på våren kom de åter men 

bara tre stod kvar och log
Så kom de stora regnet 

med moln så stora grå
och nästa gång jag såg 

dem så var de bara två
Sen så kom solen 

med allt de ljus den har
och plötsligt står där ensam 

en liten blomma kvar
Du härdades i solsken
du drunknade i regn
En sak är då säker
du är en verklig vän